.

Nej, jag skulle nog inte godkänas som en fullblodsfeminist hos vissa men det är inte heller mitt mål. Tvärtom hoppas jag på ett samhälle där värderingar väger tyngre än klädstil och stadsdelar. Jag tror på tolerans, respekt och jämställdhet. Lika värde för alla människor, oavsett bakgrund, kultur eller klädsmak. Och jag skulle vilja sudda ut de osynliga men ack så tydliga linjerna som delar oss, som skapa en Vi mot dom-känsla.

Som en kär vän till mig förklarade "i lumpen snackade vi ständigt ner de andra plutonerna för att skapa en starkare gruppkänsla" Fint. I lumpen där man var tvungen att skapa en gruppkänsla (eftersom döden var det andra alternativet) var det säkert en finfin metod men sanningen är att det funkar precis på samma sätt i kompisgäng, på arbetsplatser, på samtliga plan i livet, där vi lustigt nog inte skolas och förbereds för att utkämpa ett krig.

Jag är hon som ständigt kommer släpandes på HM och Gina-påsar, har rosetter i håret och klär sig i kroppsnära kläder. Samtidigt livrädd för att bli kränkt och sexuellt utnyttjad (ett gubbslem runkade framför mig på tunnelbanan en gång vilket räckte för att väcka den rädslan inom mig) och blir tokförbannad om någon kille skulle ha en åsikt över hur ofta jag avlägsnar hår från min kropp. Delger gärna min åsikter och får ständigt kämpa mot fördomar och känslan av att inte riktigt bli tagen på allvar (det tycks tydligen att jag inte ser ut som en feminist ska se ut. Hur nu en sån ska ser ut). Jag har många gånger blivit kränkt och klappad på huvudet. En gång färgade jag mitt hår brunt i hopp om lite mindre motstånd. Det gör jag aldrig om. Jag vill inte stödja fördomarna igen.

Alltid, sedan barnsben har jag irriterat mig över orättvisor och särbehandling. Det är inte exlusivt för kvinnor vs män, det gäller alla möjliga gruppkonstellationer som innehåller kulturella skillnader, klasskillander, könsskillnader, åldersskillnader eller maktskillnder. Jag tror inte att vi är så enkelspåriga att vi bara kan umgås med personer som liknar oss själva.

Och jag är så förbannat trött på att ovanstående och söder (alt förorten) mot östermalm, praktisk utbildning mot "riktig" utbildning (för att ta några fler exempel) skulle ha något med männoskovärde att göra?!

Nej, nu skärper vi oss och hoppar ur vår egen lilla låda och ser på världen med nyktra ögon.

Det tjänar alla på.